Assignment #3 Tre regler

Uppdraget vi fick att genomföra lyder som följer:
 

Sätt upp tre regler.
Håll dig till dem.

Ett utmärkt tillfälle att öva på sånt jag vanligtvis inte väljer att göra och/eller inte har mycket erfarenhet av. Jag kom nästan direkt på hur jag ville arbeta (regel 1) och sedan kom snabbt 2:a/3:e regeln av bara farten. Låt det lömska självplågeriet (?) börja~! ];

Mina 3 regler:

1. (träna på att) måla digitalt i ArtRage med färgverktygen i programmet, använda min Wacom Bamboo-ritplatta - har jag gjort, tränat på ett av färgverktygen
2. jag får inte trycka på "ångra", blir det fel så låter jag det vara kvar - glömde jag bort ibland, men följde ändå regeln okay
3. måla ett porträtt utifrån ett foto som dyker upp när jag googlar "porträtt assignment" - jupp

 

Valde det här fotot bland sökresultaten, lade det som bildens understa lager som referens.

Länk till bilden jag utgick ifrån:
http://psrexternal.s3.amazonaws.com/Photoshop-blog/.../2013/12/1_35.jpg

Valde verktyget som såg ut som en pensel på knappen, det visade sig vara en inte så flytande färg som inte kladdade mycket. Målade på en hudton ovanpå fotot, gjorde det rätt ungefärligt och ville inte hamna i perfektionism. Lade sedan till några mörkare partier i en närliggande färgton med smalare pensel.

Tog bort referensfoto eftersom det kändes för stelt att måla ovanpå det, lade det vid sidan av och fortsatte måla dit lite mer mörka partier med ny färg och tjockare pensel.

Tog bort referensfotot helt eftersom jag ville fokusera på att öva med penseln framför att försöka efterlikna själva fotot. Insåg att de tomma ytorna kring munnen och glasögonen gjorde det svårt att minnas ursprungsformen, målade egna spontana versioner istället som nog skulle bli lite annorlunda mot fotots.

Målade dit fler färgtoner och duttade dem över varandra för att få nåt slags mellantoner.

Mer duttande, fick några oväntade toner ibland när färgerna blandades. Målade över med vitt och provade att ändra formen på glasögonen och munnen lite. Plockade fram referensfotot när jag kände mig klar, konstaterade att glasögon och mun fått en annan form - mer än vad jag mindes för munnen - men att det blivit ett någorlunda likt porträtt som utgick ifrån fotot som det var tänkt (regel 3).

Vill vid ett senare tillfälle testa fler av färgverktygen än penseln + olika inställningar på dem - vill gärna bråka med nåt mer flytande och kladdigt - och se hur olika underlag - papper, canvas m.fl. - påverkar/påverkas av färgen. Övat med penseln har jag i alla fall gjort + på att utgå ifrån ett foto och att göra ett porträtt. [:

 

Workshop 4:b Tolkning av verket Stairs genom animation + Reflektion

Inspirerad av:

Verk: Stairs (2012) Utställning: Repeat Patterns

Konstnär: Johanna Friedman www.johannafriedman.com

Galleri: Two Little Birds www.twolittlebirds.se

Jag valde en utställning på måfå utan att läsa om den innan jag gick dit för att (i den mån det nu är möjligt) komma dit utan förväntningar och redo att insupa intryck av vad det nu var som väntade mig. Det första intrycket blev ändå ett bekvämt litet "det här är väl inget som passar mig?", regelbundna monokroma mönster i upprepning på bildvävar ... men vid närmare anblick kunde jag direkt se fördelar hos den här typen av motiv när jag skulle spåna på en egen tolkning utifrån de tekniker vi jobbat med tidigare, nämligen serier och stopmotion. För att skildra en rörelse upp- eller nedför trappor, eller i förlängningen bara en promenerande figur försöker man väl avbilda just en regelbunden upprepad rörelse? Att det känns lagom enformigt att ägna sig åt att rita upp sådana sekvenser har väl inneburit att jag aldrig lagt ner mycket tid på det, men samtidigt är det väl urtypen av rörelse för att skapa illusionen av rörlig bild? Det känns som något relevant att pröva på, för att få in hur rörelser fungerar i allmänhet? Ett sätt att gå vidare i mitt stopmotion-utforskande, eller i teckning i stort.

Jag började alltså sittandes i utställningslokalen att rita upp lite idéer - trappor, kanske inte bara för transport utan som i verket Stairs ett sätt att uttrycka form, struktur, mönster och djup, ett slags landskap ... meditativt ... hissar i rörelse kan skapa känslan av vertikal rymd ... och evighetskänslan i verken av trappor och byggnader som monotont fortsatte i all evighet, det skulle ju passa bra i en liten film om att gå och gå men aldrig komma nånvart, ett allmänt mänskligt problem både kroppsligt men även psykiskt, vi mal på i våra vanor, lever i monotona stadslandskap, tramp tramp, trask trask ... djupa livsdilemman kombinerat med teckningsövning, funkar för mig! [: Jag valde därför att låta min tolkning bli en stopmotion-animation. För att kunna hålla mig till en strikt monokrom men ändå tydligt nyanserad palett och att verkligen kunna upprepa samma former i flera bildrutor valde jag att rita digitalt i lager på lager i bildprogrammet ArtRage. Efter ett tag fick jag lust att koppla in serier också så jag lade in några rutor i animationen för att i större svep kunna skildra en del av figurens rörelser. När alla (runt 210) bildrutorna var klara slängde jag in dem i Movie Maker, testade några övergångsanimationer som fanns i programmet för att se hur det funkade, sen var den lilla trapp-filmen klar.

Här är min skiss som blev utgångspunkten för animationen:

Så jobbade jag alltså vidare utifrån vad jag hittills lärt mig om stopmotion (och en aning serier) och med ett tema jag väl kände igen från livet och vardagen. Utställningen var sevärd för mig just för att den genom att vara något annorlunda än vad jag brukar dras till blev en möjlighet både till vidareutveckling och till att se hur denna typ av framställning kunde kopplas till uttryck som låg mig närmare/som jag var mer van vid. - Och detta tror jag även gäller för många elever, animation kan bli ett sätt att arbeta utifrån deras erfarenheter med möjlighet att koppla in andra (för dem) nya områden.

Okay, här kommer filmen. Enjoy. [:

SE DEN HELST I HD! [:

Ritad: i ArtRage med en Wacom Bamboo-ritplatta

Redigerad i: Windows Movie Maker för Windows 8
Antal bilder i sekvensen: ca 210 st. [:

© Sara Magnusson-Carlos [:

Workshop 5 Intro Assignments

Intro Assignment 1: "LOND"

Boktitel: Kropp och kläder,
klädedräktens konsthistoria

Författare: R. Broby-Johansen

Förlag: Rabén & Sjögren

Bild 1: Kropp och kläder

Bild 2: Ädlare än ädelstenarna (sid. 33)

Bild 3: Privatdetektiv Lond

Här skulle vi försöka gå utanför ramarna för vad vi brukar välja att göra. Jag valde därför dels att blanda tyger med mönster och färger som jag spontant tyckte "inte passade ihop" och dels att täcka figuren med lager av tejp för att få en blank yta (jag gillar inte blanka, plastiga saker ... ). Att ändå få till ett resultat som jag kände mig nöjd med var faktiskt lite utmanande - men nyttigt.

Bonus: Londs äventyr!

Lond undersöker ledtrådar på brottsplatsen.

Inget undgår Londs skarpa blick.

Lond hittade ett offer! Dock lite för sent ... det var inte mycket kvar av personen. Nåja.

 Ett spår av blod!?

... Som leder fram till kaffebryggaren. Vad har egentligen hänt här?

 Lond påträffar en suspekt individ som tas in för förhör.

 Något står inte rätt till med individen som irrade omkring vid brottsplatsen,

Lond känner det. Något är fel, fruktansvärt fel ... (se bara på blicken, typisk mördarblick?)

Fortsättning följer. [:<

Intro Assignment 2: FRÅGETECKEN

Låt oss skapa slumpmässighet och osäkerhet!
Låt oss ifrågasätta och vara kritiska!

Jag hittade en anonym yta vid HDK:s entré som bara bad om att få bli en bana, ett slott med tegelmurar vari en strid utkämpades mellan gott och ont. Hur kunde frågetecknet bli en del av scenen? Jag tänkte på ?-blocken i Super Mario, och ritade utifrån det mitt Super Kattio-gäng. Kanske innehöll ?-blocket något magiskt föremål som hjälpte Kattio att mot alla odds lyckas besegra ondskan?
Ingen vet, mina bilder förtäljer ingenting - därför kan varje betraktare fundera vidare på sitt sätt över dramats upplösning. [:

Kärlekens spel, i det kan allting hända~! Aktivera den romantiskt röda maskinen nedanför skylten så väljer den slumpmässigt ut en lämplig partner åt dig att gå på date med - finner du den rätta den vägen så måste det väl ändå kallas för en verklig "hjärtstartare"? Ta chansen: hjärta + hjärta = ? [:

Vi har alla gjort det ... köpt saker vi absolut inte behöver bara för att de var så billiga.

Härmed ifrågasätter jag det hurtiga utropstecknet på Fyndlådan - var kritisk, konsument. [;
 

När vi åker hiss förväntar vi oss inga överraskningar, vi trycker på knappen med 3:a och förväntar oss att hamna på våning 3 - inga konstigheter där. Låt mig presentera: Mysteriehissen! Tryck på ?-knappen för att transporteras till ... varsomhelst, helt slumpmässigt, hissen vet inte ens själv vart den tar oss. En mekanisk intetsägande miljö som hissen där det är lätt att bli hemmablind och ointresserad av att finna de små unika detaljerna i omgivningen - nu kan vi återupptäcka hissen på nytt. Tryck på knappen, du vet att du vill. [;

Workshop 1 & 2 "Något du är totalt ointresserad av"

Föremål: En fickspegel som för mig symboliserade (skadlig) fixering vid det yttre/(människans) yta. Utifrån det gick tankarna till 1: vad en yta kunde vara, 2: vilken laddning ordet hade (för mig) och 3: hur ytor kunde användas i bild och i undervisning i allmänhet.


Förslag på övningar i undervisningen:

Övning 1: Pixelytor - Jag valde att arbeta med pixlar i det väldigt enkla ritprogrammet Ms Paint som ingår i alla versioner av Microsoft Windows vilket är ett medium jag i sig är ganska ointresserad av eftersom det lockar fram (den överkritiska) perfektionisten i mig, istället för papper och penna. Jag gjorde det även utan mus så det blev en massa duttande med fingret, (mestadels) tyst svärande och krävdes självbehärskning för att inte börja tugga på skärmen och strunta i att fullfölja det hela.
Fördelen med Paint var att kunna jobba i ett fåtal rena färger utan skuggor och variationer och att kunna göra ett antal kopior av basbilden som jag sedan kunde variera färger på för att skapa olika intryck av volym, form, struktur, storlek och associationer. Det blev tydligt hur olika jag uppfattar samma bild(yta) trots minimala förändringar - och i förlängningen vilka associationer bilderna väckte hos mig och vilket fack jag skulle vilja stoppar in den munbärande personen i. Övningen inbjöd till kritisk (själv)reflektion över (egna) normer och fördomar samtidigt som det var ett enkelt sätt att skapa olika resultat - för elever som inte "kan" rita (det vill säga, inte tror sig kunna rita "rätt") skulle man kunna utgå ifrån enkla mallbilder som de fick experimentera med genom färgläggning. Med mer avancerade bildmanipulationsprogram som Photoshop kunde eleverna även pröva att klistra in olika mönster och strukturer och se vad dessa gjorde med ytan. Det är också ett divergent arbetssätt där målet inte är uppnå ett visst bestämt resultat utan att utforska och reflektera.



Övning 2: Färgvariationer - Jag ritade en mall och prövade sedan olika färgkombinationer i Photoshop för att se hur ytan upplevdes. Här finns möjlighet att låta elever utforska kalla/varma, mörka/ljusa färger och kontrastfärger, enkla mönster och strukturer - och se hur dessa påverkar intryck, uppfattning av yta och volym, vad som framhävs (eller inte) i bilden eller vilka associationer dessa väcker. Hur ser en god karaktär eller en (o)modern ut i färgval? Hur vet man vem som tillhör en viss grupp? Hur skulle jag/eleverna (inte) klä mig/sig färgmässigt och varför..?
En variant på övningen vore att använda redan färglagda bilder eller fotografier från till exempel mode och reklam och byta ut färgerna digitalt - vilket både kunde göras till en konvergent och en divergent uppgift. Vidare kan eleverna även testa dessa metoder på föremål, rum, byggnader, landskap och mycket annat.

Övning 3: Dress up - Utifrån en neutral kroppsbas eller ett fotografi (av sig själv/någon annan) skulle man kunna rita egna kläder eller göra collage för att "klä upp" figuren på olika sätt för att skapa olika uttryck. Utgångspunkten kunde vara befintliga kläder från till exempel tidningar/magasin, reklam eller olika slags dräkter (jag bläddrade i några böcker om historiska dräkter på UB och föreställde mig hur man skulle ha uppfattat mig iklädd dem). Hur kläderna skapar en illusion av hur kroppen är formad kan också behandlas: Vilka mönster/färger gör att kroppen ser lång/kort eller bred/smal ut? Hur "skapar" man långa ben, en hög/låg midja, breda/smala axlar..?
Det gäller dock att bistå eleverna med ett någorlunda brett utbud av kläder och att inte framhäva vissa klädstilar som "rätt" för att så många som möjligt skulle känna sig inkluderade och intresserade.

Övning 4: Intryck av mig - Eleverna skulle kunna gestalta hur de tror att andra upplever dem utifrån deras yttre/yta genom bild, form, text och en blandning av dessa. Vad förmedlar mitt yttre? Hur vill jag uppfattas och gör jag medvetna val för att påverka detta? Grupparbeten och diskussioner skulle säkert kunna leda till många åsikter och insikter om det görs på en konstruktivt sätt.
Karikatyrer och avbildning med olika tekniker/stilar kunde vara ett sätt att lekfullt skapa mentala självporträtt istället för att förstärka (många av) elevernas övertygelse om att det gäller att kunna avbilda människor realistiskt och "korrekt" för att våga rita/måla (själv)porträtt. Hur ser mitt inre jag ut? Hur skulle jag vilja gestalta en konflikt mellan mitt inre och yttre jag, eller mitt faktiska yttre och hur jag/andra uppfattar det? Normer och fördomar såväl som (kropps)ideal kunde naturligt tas upp till diskussion och reflektion.

Övning 5: Intryck av andra - Vilket första intryck får vi av andra människor och vad skapar vi det utifrån? Frisyren, hårfärgen, klädval, märken och texter på kläder, accessoarer ... vad gör att vi stämplar någon som det ena eller det andra? Vad förmedlar gångstil, kroppsspråk, hållning..?

Övningen genomför bäst i en offentlig miljö med personer att betrakta som eleverna inte redan känner - ute på gatan, i parken eller i köpcentret. Jag gjorde en "budgetversion" genom att snabbt ögna igenom dagstidningar, kasta en blick på några personer som fanns fotograferade i dem och sedan lägga undan tidningen och direkt skissa upp mitt första intryck av hur personen var innan jag gick vidare till nästa bild. Sedan testade jag att enbart rita av enskilda yttre drag/föremål som jag speciellt uppmärksammade hos personer och funderade över vilka tankar dessa väckte hos mig.

Oj, vad detta blev ett överambitiöst inlägg - jag får satsa på kortade och enklare funderingar kring färre punkter i fortsättningen. (Slutsats.)