2: Mistress of Modern. Estrid Ericson, Svenskt Tenns grundare.
Utställning av/om alster av Estrid Ericson, Josef Frank m.fl. 27/1-1/3, Röhsska museet.
Den
här utställningen om Svenskt Tenns produktion bestod av två delar som
effektivt kompletterade varandra: dels ett antal möbler,
bruksföremål, prydnadssaker och möblerade "rum" att som besökare
betrakta och få en känsla av och en visuell uppfattning om, dels av
information i text bredvid arrangemangen som gav en djupare bild av
vilken historisk kontext föremålen hade tillkommit i - en berättelse om
det samtida Europa och om synen på klass och god smak, en berättelse om
pionjären Estrid Ericsons liv och den samtida synen på kvinnor i
allmänhet.
Jag såg flera anledningar till att besöka utställningen och ska här reflektera över några: Design är något vi lätt glömmer bort eftersom det finns omärkligt överallt runtomkring oss i alla föremål vi kommer i kontakt med. En tur bland möblerna och föremålen i kombination med bakgrundsinformationen fick igång mina tankar om att det alltid ligger så mycket bakom varje slutprodukt - en enskild människas tankar om estetiskt värde och praktiskt funktion, alla samtida idéer som påverkade personens tankar, en tilltänkt målgrupp och en anledning till att denna förväntades uppskatta produkten, synen på vad ett hem skulle vara och vilken typ av vardag som skulle utspelas inom dess väggar. Kanske kan den (till exempel en elev) som säger sig vara ointresserad av det estetiska se att denna faktor ständigt samspelar med en mängd andra som ständigt finns närvarande? Vi har alla åsikter om hur vi inte skulle tänka oss att bo eller om drömbostaden, men vad får oss egentligen att ha dessa åsikter? Vilka påverkar oss och för vilken vinning? Utställningen kan också bli en lektion i historia, samhällskunskap eller genusvetenskap (se till exempel titeln mistress "husmodern" och kopplingen mellan kvinnan och hemmet, synen på hemrelaterad design som andra rangens) - säkert ett uppskattat inslag som avbrott från klassrummet, ett praktiskt exempel på hur sådana "skolkunskaper" faktiskt angår oss och format/formar den värld vi (eller eleverna) lever i. Kanske kan man fortsätta ut i rent filosofiska resonemang om vad ett hem är och hur formgivningen påverkar oss? Inom skapande ämnen skulle utställningen säkert kunna fungera som en inledande inspirationskälla för eleverna innan de själva börjar formge sina föremål - en avdramatiserande vink om att design kan börja varsomhelst och att även det "vardagliga" hemmets utformning har sitt värde. Hur dagens design/inredning skiljer sig från den utställda kan också tas upp till diskussion.
Något jag tycker kunde ha arrangerats på ett bättre sätt är textinformationen som förekommer i stora mängder per skylt på ett fåtal ställen vilket gör den ganska svårtillgänglig - många (inte minst yngre/elever) har ett snabbt tempo och kan tänkas hoppa över läsningen och därför gå miste om utställningens djup och angelägenhet. Varför inte istället låta ett större antal småskyltar utplaceras bland föremålen och möblerna och bli en integrerad del av "rummen", en del av upplevelsen som man ögnar igenom av bara farten? Personligen hade jag uppskattat att även få en aning information om hur den samtida synen på god smak och hemmet såg ut i icke-borgerliga miljöer för att ha något att jämföra med, den delen av befolkningen lämnas liksom utanför och ger en ofullkomlig bild av hur det faktiskt såg ut. Mer information om samtida kvinnors situation i stort hade också gett en bättre bild av varför Estrid Ericson uppfattades och bemöttes som hon gjorde.
Jag såg flera anledningar till att besöka utställningen och ska här reflektera över några: Design är något vi lätt glömmer bort eftersom det finns omärkligt överallt runtomkring oss i alla föremål vi kommer i kontakt med. En tur bland möblerna och föremålen i kombination med bakgrundsinformationen fick igång mina tankar om att det alltid ligger så mycket bakom varje slutprodukt - en enskild människas tankar om estetiskt värde och praktiskt funktion, alla samtida idéer som påverkade personens tankar, en tilltänkt målgrupp och en anledning till att denna förväntades uppskatta produkten, synen på vad ett hem skulle vara och vilken typ av vardag som skulle utspelas inom dess väggar. Kanske kan den (till exempel en elev) som säger sig vara ointresserad av det estetiska se att denna faktor ständigt samspelar med en mängd andra som ständigt finns närvarande? Vi har alla åsikter om hur vi inte skulle tänka oss att bo eller om drömbostaden, men vad får oss egentligen att ha dessa åsikter? Vilka påverkar oss och för vilken vinning? Utställningen kan också bli en lektion i historia, samhällskunskap eller genusvetenskap (se till exempel titeln mistress "husmodern" och kopplingen mellan kvinnan och hemmet, synen på hemrelaterad design som andra rangens) - säkert ett uppskattat inslag som avbrott från klassrummet, ett praktiskt exempel på hur sådana "skolkunskaper" faktiskt angår oss och format/formar den värld vi (eller eleverna) lever i. Kanske kan man fortsätta ut i rent filosofiska resonemang om vad ett hem är och hur formgivningen påverkar oss? Inom skapande ämnen skulle utställningen säkert kunna fungera som en inledande inspirationskälla för eleverna innan de själva börjar formge sina föremål - en avdramatiserande vink om att design kan börja varsomhelst och att även det "vardagliga" hemmets utformning har sitt värde. Hur dagens design/inredning skiljer sig från den utställda kan också tas upp till diskussion.
Något jag tycker kunde ha arrangerats på ett bättre sätt är textinformationen som förekommer i stora mängder per skylt på ett fåtal ställen vilket gör den ganska svårtillgänglig - många (inte minst yngre/elever) har ett snabbt tempo och kan tänkas hoppa över läsningen och därför gå miste om utställningens djup och angelägenhet. Varför inte istället låta ett större antal småskyltar utplaceras bland föremålen och möblerna och bli en integrerad del av "rummen", en del av upplevelsen som man ögnar igenom av bara farten? Personligen hade jag uppskattat att även få en aning information om hur den samtida synen på god smak och hemmet såg ut i icke-borgerliga miljöer för att ha något att jämföra med, den delen av befolkningen lämnas liksom utanför och ger en ofullkomlig bild av hur det faktiskt såg ut. Mer information om samtida kvinnors situation i stort hade också gett en bättre bild av varför Estrid Ericson uppfattades och bemöttes som hon gjorde.
(De svartvita bilderna är ifrån Röhsskas hemsida, se länk på raden ovan.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar